Ikväll!

Ikväll kommer hon som har radhuset och vi ska diskutera hur vi ska göra, när vi ska byta osv. Och så ska vi fylla i blanketten till hyresbolaget. Men det är ju inte klart där, hon KAN ju fortfarande ändra sig igen och det är ju inte säkert att jag blir godkänd för högre hyra och så. Men ett steg på väg åtminstone. Så nu måste jag städa som en idiot igen, har ju nyss bytt rum, ja jag har ju visat hur det ser ut här:-o, så det blir till att ha eld i rumpan, men kanske är detta början..

Nu ska jag göra något skitmodigt:

Blää

Är så otroligt ledsen, kan inte hitta glädje i någonting. Jag hatar mitt hem, ingenting känns positivt med det, fult, fult, spretigt, spräckligt, röra, röra, skit överallt..

Jag satte in en bytesannons och fick ett svar, ett radhus i det område jag bott i några omgångar förut, där jag känner att jag hör hemma. Var ändå tveksam pga min vackra lägenhet som hyst mig när jag mått dåligt och behövde skydd, ekonomiska betänkligheter och andra omständigheter. Jag bestämde mig sedan för att hoppa, att faktiskt våga satsa och ge mina barn en frihet i form av egen trädgård och närhet till grönt och många lekplatser. Jag planerade inredning och såg mig tvätta i min nya tvättstuga och bada i mitt nya badkar. MEN hon som ville byta, som sa att hon ville ha just min lägenhet började bli svår att få tag i, svarade efter en vecka något undvikande och efter ytterligare en vecka något ännu mer undvikande osv. Det senaste jag hörde var att hon inte ville byta just nu, behövde mer tid att tänka. Det är väl ca 10 dagar sedan nu och jag går fortfarande och hoppas och väntar, VET att jag inte borde men kan inte låta bli och för varje dag som går blir jag alltmer nedstämd.

Nu står jag där med min lägenhet och ser dum ut, hade redan lämnat den i mina tankar och måste nu tänka om. Jag har tagit ut allt i sovrummet och släpat in det i lekrummet eftersom jag tänkte att det är bättre luft för oss där nu när vi ska bli fler också, sovrummet är pyttelitet, 7, 6 kvm närmare bestämt. Men nu står jag där och trivs inte alls, sovrummet bredvid v-rummet är inte praktiskt alls, får sitta med tvn på jättelågt så inte lillsnäckan vaknar och det berövar all yta i lägenheten, rummet är jätteljust hela kvällen också trots nedrullat, möbler och stök och skit överallt och jag orkar inte mer men mår så dåligt av mitt röriga oorganiserade hem..

Avundas alla minimalistiska hem nu!



Lägger upp en bild på något som gör mig lycklig, min vackra kreativa prinsessa som älskar att klä ut sig, sjunga och spexa, så här ser hon ut till vardags i princip:-D!