Måste bara göra ett inlägg om något allvarligt, inredning ter sig så smått och ytligt i sammanhanget.
Läste en artikel idag i Helsingborg Dagblad om att en mamma i världen dör varje minut och mycket av detta grundas i könsstympning och barnäktenskap. En flicka som blir gravid då hennes kropp inte är redo får ofta stora komplikationer och det finns stora risker att hon dör under graviditeten eller förlossningen. En könsstympad kvinna har markant ökade risker att drabbas av allvarliga komplikationer under förlossningen vilket såklart också medför risker för barnet. Artikeln finns här: Varje minut dör en mamma
Jag tänker mycket ofta på dessa kvinnor/flickor och på vad de berövas, inte minst nu när jag själv är gravid och så småningom ska föda, tänker på dem när man är rädd för smärtan eller att spricka, de ger mig sån styrka och jag tackar min lyckliga stjärna att jag har det bättre. Men jag önskar så innerligt att ingen kvinna behövde gå igenom detta! Såg ett reportage för en tid sedan om en klinik som behandlade dessa kvinnor, kvinnor som var så igensydda att när de hade mens blev de allvarligt infekterade eftersom blodet inte kunde komma ut. Det är något av det mest gripande jag sett och jag kommer bära det med mig för resten av livet. Jag vill göra något för dessa kvinnor, stå upp för deras rätt! Förstår ni vilken styrka som bor i kvinnor!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja, herregud så bra vi har det! Får lust att gå till mig och genast radera mitt pms inlägg jag skrev nyss. Jisses jag rodnar av skam.
SvaraRaderaDet är verkligen förfärligt hur det kan fortgå detta med könsstympning. Det är så brutalt och illivilligt uttänkt. Kvinnofientligheten behöver vi inte ens nämna. Vi kvinnor i västvärlden kan snart göra vad vi vill. Vi borde verkligen samla vår kraft och göra något tillsammans för att stoppa sånt här. Det kanske är en fråga för oss kvinnor att ta tag i. Betala av vår lycka att ha fötts i våra ändå väldigt jämlika länder. När man jämför. Upp till kamp helt enkelt.
Ja visst vore det häftigt om vi kämpade så för varandra!
SvaraRadera